Ja det tycker jag då verkligen att det är. Och inte bara för oss, utan för Angelica och andra med. Jag ska ju till Vårdcentralen om nån vecka för blodprov, sen dit igen senare till gyn, och nu idag så fick älsklingen en tid på Vårdcentralen han med. Kan ju berätta hans problem igen, för er som inte vet.

I Oktober 2009 var vi på kryssning med Stina, Angelica, Rickard och Sara. Han drack som vanligt (när man festar alltså), men inte nå speciellt mycket, utan lagom. Sen gick vi och la oss, och mitt i natten vaknade jag och Stina av att det var ett himla bökande på honom, han klagade på huvudvärk så jag och Stina klädde på oss och gick runt på båten för att hitta en tablett, vilket vi gjorde. Han tog den och sen somnade vi. Inget jag tänkt alls på sen dess, men förrförra helgen när vi va på stan och fikade med mina päron så fick jag reda på att han haft ont i skallen sen den natten! WHY har har inte berättat det för mig innan?! Jag trodde han haft det nu senaste året bara. iaf så som han har.

Han har ju alltså ont i skallen, yr ibland, strålar ner i nacken och så, och jag märker direkt när han har ont för då blir han lite sur och lättirriterad. Tycker ju synd om honom och har ju sagt flera gånger att han kanske skulle kolla upp vad som kan va fel. Men han är som jag, inte den som går till doktorn i första taget. Då ska vi va riktigt dåliga. Men nu har han iaf gjort det, och han har fått en tid nästa vecka på Torsdag. Till Susanne Sackemarck. Min doktor :p Hade kanske hoppats på nån annan, men. De svarade iaf att de ville börja med att kolla hans blodtryck. Ja... får se vad det säger då. Googlade på symptom då och ja det stämmer väl in, men kan väl va allt möjligt. Men tycker det är lustigt att det började just den där natten på båten. Och det är som sagt riktigt länge sen. Han känner mer när han bär saker så kanske han inte får lyfta nåt på ett tag sen, det vet man ju aldrig. Tycker iaf det är skönt att han kollar upp det.

Min darling. Han är så underbar så det finns inte. Han är verkligen min andra hälft. Att man kan vara så jädrans kär i någon efter snart 9 år tillsammans?! Men det är jag verkligen. Och han med ^^ Vi säger hela dagarna hur mycket vi älskar varandra, och inte vill ha någon annan trots att vi kan irritera oss på varandra ibland ^^ Hihi... men det är så skönt att känna någon innan och utan och kunna vara bara sig själv hela tiden. Det är underbart! Finns ingen annan för mig <3

Nu ska jag försöka få ordning på headern. Förstår inte varför den blir så satans otydlig?!!

Ciao!


Kommentera

Lämna en kommentar:

Namn:
Stammis?

E-mail: (publiceras ej)

Har du också en blogg, kanske?

Kommentar:

Trackback